Vilken succè!!
Här loggar man in efter ett par dagar och se till min förvåning massa kommentarer, tack för era åsikter. Jag kommer inte att lösenordsskydda min blogg eller godkänna kommentarer innan dom postas. Detta är MIN blogg och jag skriver om MITT liv och då får jag skriva om vad i helvete jag vill.
Inte för att jag ska behöva förklara mig överhuvudtaget men jag vill slänga in några ord i diskussionen som pågår om MIN ekonomi. Vem har påstått att jag har dålig ekonomi? Jag har inte den bästa ekonomin men den är bättre än många andras. Men socialbidrag går jag inte på! Faktum är att jag jobbade som timanställd inom hemvården när jag blev gravid med Enya och i samband med det fick jag veta att dom på mitt jobb och hela kommunen skulle endast ta in utbildade undersköterskor i framtiden, detta betydde att jag inte kan komma tillbaka dit såvida jag inte tar en undersköterske utbildning först!
Jag krävde inte Enyas pappa på några som helst pengar, jag frågade honom om han hade lust eller möjlighet att hjälpa till med tyget till sittvagnen. Thats it, han sa att han inte visste hur hans ekonomi skulle se ut framöver så därför kunde han inte svara på det men kunde inte hjälpa i dagsläget.
Jag håller helt klart med den tjejen/killen som sa att barnbidrag/underhåll inte täcker allt, långt ifrån. De täcker det som anses nödvändigt. Men det räcker inte till allt! Enya måste tex få specialvälling från apoteket! Den är inte billig! Hon har jätte känslig hud och måste ha salvor och speciella badoljor, krämer, tvål, tvättmedel mm..
Angåendet hur jag blev gravid och under vilka omständigheter så är det faktiskt så att Enyas pappa visste att jag inte åt preventivmedel. Han visste att jag kunde bli gravid och han sa : Händer det så händer det och då finns jag där oavsätt vad du väljer att göra. Han stod också öppen på stan en kväll och skrek till min bästavän att jag inte fick göra abort, att han skulle stötta och finnas där. Sen ändrade han sig men nu är det så att det är min rätt att välja själv vad jag vill utsätta min kropp för. Jag har laglig rätt att välja själv om jag vill gå igenom en graviditet eller en abort. Jag var på abortsamtal och hos kuratorn men vi ansåg tillsammans att det bästa för mig var att behålla henne och jag är så evigt tacksam mot mig själv för att jag valde det beslutet. Enya är med mina andra barn det bästa som hänt mig.
Jag särade på benen, japp de gjorde jag..men de var någon imellan dom som visste vad som kunde hända..och en sak ska ni ha jävligt klart för er, jag är öppen och skriver om mitt liv, jag gnäller och klagar, har ljusa dagar och dåliga dagar, ekonomin går upp och ner, men jag lägger inte mina pengar på alkohol o super skallen i småbitar som många andra. I min blogg väljer jag själv vad och vilka ord jag vill skriva och om de nu är så att det inte passar så behöver man inte surfa in och läsa.
Och du goa lilla granne, du må vara bitter för att saker kanske inte blev som du hade förväntat dig, med all rätt. Men du är på tok för onödig. Jag har Enya i mitt liv, det blev så och jag är så oerhöst glad över det. Hade saker sätt annorlunda ut för dig så hade du känt samma glädje. Men att komma med sånna påhopp och kommentarer är så lågt. Hitta någon annan att ta ut din ilska på. Jag och speciellt Enya har inte gjort nått fel.Jag brydde mig faktiskt när saker gick som dom gick och det vet du. Gå inte in och läs min blogg om du inte kan hantera det som skrivs. Jag kanske inte trodde mycket om dig, men nu sjönk du lågt. Och du, innan du går runt och säger att jag snackar skit om folk så kan du gärna upplysa mig om vad det är för skitsnack så att jag vet va folk pratar om..du verkar veta mer än mig om vad jag säger.
Låt detta bli ett avslut så slipper vi ha med varandra att göra, tack!!
Till mina goa bloggläsare, först tack för era kommentarer, det värmer. Sen tycker jag att det är roligt med olika åsikter, men man kan formulera sig på rätt sätt. En än gång är jag så lessen och ber om ursäkt för att ni fått bevittna sånna här tråkiga kommentarer och inlägg. Jag försöker lyfta bloggen för er och skriva saker så som mitt liv är. Verkligheten och sanningen om hur jag lever och jag är långt ifrån den ända i cyberrymden som gör det. Jag tänker inte låta elaka kommentarer hindra mig från att skriva, det är ju bara synd att denna människa stör sig så mycket på mitt liv att det tydligen kliar i fingrarna på henne/honom så fort jag skriver nått som inte passar denna människa.
Förlåt, hoppas ni slipper mera sånt här!!
Många kramar till er//C