Enyas sjukhus story
Onsdagen den 26/5
var vi på Barnkliniken ang. Enyas mående, det står det om i föregående blogg inlägg.
Torsdagen den 27/5
Vägning och mätning på BVC vsr bokat. Jag knallade dit med en dålig Enya. Hon mådde inte ett dugg bättre efter besöket på barnkliniken dagen innan. Snarare hade de blivit värre. Väl på BVC när jag pratade med Enyas underbara BVC sköterska ställde hon massa frågor om Enyas mående. Hon tyckte inte Enya alls såg nå bra ut. Jag berättade lite om kom på lite saker jag inte sagt till barn. Tex att Enyas bajs var svart och att jag haft stafalykocker. Hon blev helt tyst o frågade om jag inte sagt till på barn kliniken om lillans bajs men de hade jag inte alls tänkt på. Då sa hon åt mig att GENAST ringa upp och hälsa från BVC. Jag knallade hem och ringde barn som ringde upp ganska snabbt (hatar de systemet) berättade för dom och likaså där bad dom mig GENAST att komma upp. De var bara att knalla dit. Väl där uppe kräktes Enya massa massa hela tiden och till och med när läkaren undersökte henne sprutade hon som en fontän. Läkaren la in Enya med en gång. De tog massa blodprover för att de om hon var uttorkad eller hade nån infektion. En snäll sköterns följde med oss upp på avdelningen, där hade dom ett rum klar för oss. Efter en liten liten stund kommer en anna sköterska in och sätter in sonden på min älskade Enya :( stackaren. Den första natten sov Enya heeeela natten utan att vakna, hon var helt färdig och behövde ju inte vakna o äta.
Fredagen den 28/5
Enyas välling hade bytts ut pga misstänkt komjälksproteins allergi. Hon var så himla mycket finare i huden när hon vaknade och värkade så mycket lugnare. Man tog flera prover på henne. Mot kvällen började Enya skrika hysteriskt. I flera timmar höll hon på. Jag var på bristningsgränsen. Vid 22.30 kom en sköterska in och sa att vi var tvugna att göra nått för min och lillans skull. Läkarna sammankallade till möte om vad som skulle göras. Efter en timme kommer en sköterska in och säger att dom beslutat att prova sänka sondmatningen från 1 dl i timmen till en fjärdedel. Jag trodde dom drev med mig, skulle de lösa Enyas problem och smärta. De tog inte mer än en halvtimme så sov hon så sött. Det funkade, tydligen var hennes mage överbelastad och orkade inte med all mat!
Lördagen den 29/5
Enya slet helt själv ut sonden, läkarna skrattade bara och förstod inte hur hon lyckades. De valde att inte sätta in en ny utan att börja ge henne flaska igen för att de hur det gick. Enya fortsatte att spy. Hon äter 70-80 ml var annan till tredje timme och kräks upp minst hälften varje gång! Hon vägdes och hade tappat vikt. Vi blev kvar! Urinpåse sätts då Enyas urin luktar starkt.
Söndagen den 30/5
Enya äter med spyr ännu, vikten står stilla men läkarna tycker att vi ska åka hem på permiss. Vi åker hem. Väl hemma hinner jag inte mer än innan för dörren innan jag känner att jag inte skulle åkt hem. Enya är inte sig själv, skriker mycket och kräks. Efter mycket velande stannar jag hemma då Enya somnar o sover 6 timmar i sträck, hon måste varit så trött gumman. Natten går bra, Enya äter 2 ggr varav ena gången kommer allt upp!
Måndagen den 31/5
Kom upp till avdelningen 08.20 och gick till vårat rum. Enya hade ätit mat precis innan vi kom upp. En sköterska kom genast in med vågen. Klädde av Enya men sa att de brukar väga henne på tom mage men sköterskan envisades. Enya hade gått upp i vikt nu (konstigt va) efter vägningen kräkten hon massa och vägde garanterat inte som innan. Vi gick ner på barn kliniken o gjorde mjölkallergi test som visade att Enya INTE är allergisk mot mjölk! Jahaa va är felet då då. Vi skulle få träffa dietisten efter klockan 15.00. När klockan var 16.40 ringde jag på klockan o frågade vart hon tagit vägen och vart läkaren var. Då hade dm glömt mig o gått för dagen. Härligt va! De slutade med att vi knallade hem på permiss igen o ska vara där i mórgon bitti igen. *suck*
Nu ska jag dra ett slut summering av allt.
Besöker kliniken pga Enyas mående. De misstänker komjölksprotein allergi, Enya har alla symptom. Åker hem med annan välling och hydrokortison mot exemen. Enya blir inte bättre och besöker BVC dagen efter för en klassisk vägning/mätning. Där frågar sköterskan om hennes allmäntillstånd och bajjet. Hon tycker de låter illa o ber mig ringa till barnkliniken igen. Ringer dit o dom ringer upp. Får åka in genast. Blir inlaggda av samma skäl som dagen innan. Blodprover tas och Enya läggs in med sond. Mera blodprover tas och vi är lovade ett UL på hennes mage. Inget UL görs, får inte veta några svar på proverna. Urinprov tas o de får jag inte heller svar på. Allergitest görs, Enya är inte allergisk. Frågar doktorn om reflux, men de är inget som kollas. Läkarens diagnos blir att "Enya kräks bara lätt" och vi skickas på permisson igen. Nu är planerna att lägga i tjockningsmedel i hennes välling som gör att hon inte kan spy när de når magen och de VÄGRAR jag göra. Enya SKA kollas o tas på allvar. Läser man om reflux på¨google så läser man exakt om Enya. Hon är ingen leksak!
Nu har jag skrivkramp, tar en paus..